HISTORIA

Föreningens första tider

Året 1846 kan på goda grunder ses som den finska konstens stora år, ty då grundades Finska Konstföreningen. Organisationens uppgift var att lägga grunden till landets konstliv.

Det fanns inga konstmuseer i Finland, inte heller regelbundna utställningar eller offentlig konstkritik. Föreningen tog hand om dessa delområden inom konstlivet. Man ville också trygga tillgången på konstnärer över huvud taget. Det gällde att finna talangerna, söka dem i hela landet, utbilda och öva dem för den kommande uppgiften som konstlivets stöttepelare, arbetare för den nationella kulturen.

Så blev Finska Konstföreningen den bärande struktur som samlade de samhällskrafter som hade resurser att skapa en nationell kultur. Konstföreningens kärntrupp bildades av en grupp samhällspåverkare kring Fredrik Cygnaeus. Också en företrädare för den fåtaliga konstnärskåren rymdes med. Konstföreningsrörelsen var ett mycket europeiskt fenomen.

Konstföreningens första ordförande var friherre, geheimerådet Carl Johan Walleen. Tack vare hans status fick föreningen storfurst Alexander, senare kejsar Alexander III till beskyddare. Alexanders födelsedag den 10 mars 1846 utsågs till föreningens årsdag.

Finska Konstföreningen delade ut de första konstnärsstipendierna och arrangerade sitt första konstverkslotteri redan under sitt andra verksamhetsår, 1847. Strax inleddes också organiserad konstvisning i Helsingfors. Helsingfors ritskola grundades 1848 – Ritskolan i Åbo hade då redan varit verksam i några år.

 

Finska Konstföreningens beskyddare, storfurst Alexander donerade 1851 en för tidens förhållanden betydande samling på 28 verk till föreningen. Samlingen hade förvärvats av friherre O. W. Klinckowström. Ett villkor var att verken ställs till påseende. Denna samling på 28 verk är vårt lands första offentliga konstsamling och den bildar grunden för den nationella konstsamlingen i Finland.

 

Föreningen fann emellertid ingen lokal att ställa ut samlingen i förrän tio år senare. Själva museibyggnaden, konstens hus uppfördes först 1887, och döptes på förslag av Finska Konstföreningens ordförande, professorn i estetik C. G. Estlander, till Ateneum.

 

Konstföreningen instiftade 1858 ett pris till unga, begåvade konstnärer, Dukatpriset, som uppkallades efter gulddukaterna. Det beviljas för särskilda förtjänster till en ung bildkonstnär högst 35 år.

 

Finska Konstföreningen var länge en bakgrundskraft som bland annat förkovrade Ateneums samlingar. Dess musei- och skolverksamhet ombildades 1939 till en stiftelse med namnet Finlands konstakademi. År 1990 övergick Konstmuseet Ateneums samlingar helt till staten. Konstföreningen fortsätter sin verksamhet, men den har inga egna samlingar längre. De inköpta verken doneras till medlemmarna i de årliga konstlotterierna.

 

Källor: Levanto, Marjatta 1987. Ateneum Guide. Otava, Helsingfors.

Finska Konstföreningens uppgifter

 

 

Föreningens uppgift var att köpa konstverk och lotta ut dem bland medlemmarna, arrangera utställningar och stödja konstnärskåren med stipendier. Finska Konstföreningens Ritskola grundades i Helsingfors 1848 för att utbilda professionella konstnärer.

 

År 1868 stadfästes Finska Konstföreningens förnyade stadgar och i det sammanhanget preciserades museets ställning och organisation.

 

Suomen Taideyhdistyksen Helsingin piirustuskoulu perustettiin 1848 ammattitaitoisten kuvataiteilijoiden kouluttamiseksi.

 

Vuonna 1868 vahvistettiin Suomen Taideyhdistyksen uudistetut säännöt, joiden yhteydessä yhdistyksen asema ja organisaatio tulivat tarkoin määritellyiksi. Näissä säännöissä todetaan muun muassa: “Yhdistys lunastaa pääasiassa kotimaisilta taiteilijoilta taideteoksia, joista osa vuosittain arvotaan yhdistyksen jäsenten kesken, järjestää julkisia näyttelyitä, ylläpitää taidekokoelmaa ja piirustuskouluja”.

 

Finska Konstföreningens uppgifter förblev i huvuddrag de samma ända till omorganiseringen våren 1939. Då övergick musei- och skolverksamheterna till den för ändamålet grundade Stiftelsen Finlands konstakademi. Finska Konstföreningen fortsatte som en bildkonstförening.

 

Källa: Statens konstmuseum, Centralarkivet för bildkonst, Virpi Harju

Ordförandena för Finska Konstföreningen

 

 

Överdirektör Oskari Mantere 1940–44 (d. 9.12.1942)
Professor, överläkare Gösta Becker 1943–45, 1945–49, 1949–53 (d. 17.9.1949)
Fil.dr. Amos Anderson 1950–53, 1953–55, 1955–57, 1957–61 (d. 2.4.1961)
Överborgmästare Lauri Aho 1962–65, 1965–69 (avgick från styrelsen 1967)
Generaldirektör K.A. Fagerholm 1967–69, 1969–73
Bankdirektör Göran Stjernschantz 1973–77, 1977–81, 1981–85, 1985–89
Pol.mag. Aarne I. Välikangas 1989–93 (avgick som ordförande 1992)
Verkställande direktör, minister Jaakko Iloniemi 1992–96, 1996–98, 1998–2001

(avgick som ordförande 2000)
Ekon.mag. Veikko Kasurinen 2000–12
Verkställande direktör Lasse Saarinen 2012–2020 (avgick som ordförande 2019)
Fil.kand. Päivi Karttunen 2019–20, 2020–22

MBA Outi Raatikainen 2022–

 

 

© Nationalgalleriet, Centralarkivet för bildkonst/Helena Hätönen 2005.

Finska Konstföreningens protokoll med bilagor 1846–1901

Undersökningar och publikationer 

om Finska Konstföreningens historia

 

 

  • Pettersson, Susanna: Suomen Taideyhdistyksestä Ateneumiin. Valtion taidemuseon tieteellinen sarja. SKS, 2008.

  • Kallio, Rakel (toim.): Dukaatti. Suomen Taideyhdistys 1846–2006. Julkaisija: Suomen Taideyhdistys, 2006. WSOY.

  • Pettersson, Susanna: Lumoutuneet. Tarinoita taiteen keräilystä 1800-luvun Suomessa. WSOY. Helsinki 2004.

  • Aarnio, Eija: Suomen Taideyhdistyksen virka-aineisto tutkimuksen näkökulmasta. Arkistonhoitotutkinnon kirjoitelma 1.8.1993. Valtionarkisto. Helsinki.

  • Laitala, Susanna: Intendentit, ostolautakunta ja hankinnat. Kuinka Ateneumin taidemuseon kokoelmat karttuivat vuosina 1919–1969. Ateneum — Valtion taidemuseon museojulkaisu 1993. Helsinki. S. 67–87.

  • Paloposki, Hanna-Leena: Suomen Taideyhdistyksen kokoelman alkuvaiheet — kilpailua arpajaisten kanssa. Ateneum Valtion taidemuseon museojulkaisu 1993. Helsinki. S. 3–23.

  • Harju, Virpi: Suomen Taideyhdistyksen kokoelmasta Valtion taidemuseoksi. Yleisarkistojen tiedotuksia. Valtionarkisto 3/1992. Helsinki. S. 14–23.

  • Levanto, Marjatta (toim.): Ateneum. Julkaisija Valtion taidemuseo. Helsinki 1991.

  • Malme, Heikki: Taideyhdistyksestä taidemuseoksi. Ateneum 100 Concordia res parvae crescunt. Erillispainos, näyttelyjulkaisu, s. 1–8. Helsinki 1987.

  • Gyldén, N. A.: Finska Konstföreningens stiftelse historiskt framställd. Helsingfors 1868.

  • Lindström, Aune: Ateneumin taidemuseo 1863–1963. Helsinki 1963.

  • J.J. Tikkanen (toim.): Finska Konstföreningen 1846–1896. Helsingfors 1896.